Vi accelererar resan mot ett mer hållbart samhälle

Enligt forskningen bör vi på global nivå halvera våra utsläpp från 2010 fram till 2030, och sedan nå netto noll redan år 2050, om vi ska hålla mänskligheten inom planetens gränser och klara oss undan de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

Detta är en oerhört tuff uppgift. Men det är en uppgift som vi måste ta oss an. En uppgift som vi är övertygade också kommer att föra med sig mängder av andra fördelar för hälsan och miljön när vi ställer om till mer hållbara samhällen.

En fossilfri fordonsflotta

Att ställa om till en fossilfri fordonsflotta är därför helt avgörande för att stoppa klimatförändringarna. Sverige har ett övergripande klimatmål om att nå netto noll utsläpp 2045 och att minska utsläppen från transporter med 70% senast 2030.

Elbilen spelar där en nyckelroll. I snitt minskar en elbil utsläppen med 69% per km jämfört med en bensinbil. En utmaning för att öka andelen laddbara fordon på vägarna är dock att bygga ut infrastrukturen för laddning av elbilar.

Grafen avser inrikes utsläpp inom Sverige från olika transportslag.

Behovet av en välfungerande laddinfrastruktur

Eftersom elbilar har en begränsad räckvidd är det av högsta vikt att det finns en utbyggd laddinfrastruktur i hela landet, som gör det smidigt och tryggt att köra elbil.

Nyligen kom en rapport från McKinsey och branschorganisationen ACEA till slutsatsen att det behöver installeras 14 000 nya laddstationer i veckan inom EU för att vi ska kunna nå våra klimatmål. Enbart i Sverige bedömer branschen att det kommer behövas tre miljoner nya laddplatser under de närmsta åren.

Hur vi räknar

För att beräkna klimatbesparingen från elbilskörning jämfört med bensinbil har vi applicerat livscykelperspektiv med data från UCS, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Utsläppsberäkningen innehåller således data från såväl tillverkningen av bilen samt framdrivandet av fordonet.

Som en av de ledande aktörerna inom elbilsladdning är det av stor vikt för oss att vara transparenta och öppna med våra antaganden samt beräkningar. Eways har sedan start rapporterat på sin påverkan genom integrerade års- och hållbarhetsredovisningar, och anställde under 2022 dessutom en ny Kvalitets- och hållbarhetschef som säkerställer att vi ständigt utvecklas för att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Vi tror att det sänder en viktig signal till både branschen och näringslivet i stort om att vi måste driva den här omställningen tillsammans genom partnerskap och öppenhet, snarare än hemlighetsmakeri och greenwashing.

Vi tar tacksamt emot frågor eller synpunkter, och strävar efter att ständigt uppdatera våra antaganden för att reflektera den senaste vetenskapen.

Nedan följer en beskrivning av vår beräkningsmodell:

Steg 1. Tillverkningsfasen

Jämför man en elbil med en bensin- eller dieselbil så har elbilen betydligt högre koldioxidutsläpp i tillverkningsfasen, vilket till stor del beror på produktion av batteriet till elbilen, som fortfarande är relativt smutsig och energikrävande.

Hur stor skillnaden är beror bland annat på var produktionen sker, hur stort batteri det är i bilen och vilken typ av batteri som används. I en rapport från IVL (Svenska Miljöinstitutet) presenteras en detaljerad genomgång av utsläppen från samtliga processer involverade i batteritillverkningen. Över tid har miljöpåverkan från elbilarnas batterier minskat, till följd av mer effektiva processer, utbyggnad av förnyelsebar energi och storskaliga produktionsanläggningar.

Vi har använt oss av UCS siffror från 2022 som visar att tillverkningen av en elbil med batteri motsvarar drygt 11 ton koldioxidekvivalenter (CO2e – läs mer om vad detta betyder nedan), medan tillverkningen av en bensinbil motsvarar cirka 6 ton CO2e. Tar man hänsyn till hela tillverkningsprocessen och snittar ut det över en körsträcka för hela livslängden på knappt 27 900 mil (GREET-standard) så är utsläppen 39,8 gram CO2e per km för en elbil och 21,75 gram CO2e per km för en bensinbil. Detta inkluderar då gruvbrytning av råvaror, bearbetning av material och tillverkning av bilens samtliga delar.

Steg 2. Körfasen

Det är, inte oväntat, i körfasen som den största delen av utsläppen släpps ut. Från bensinbilen är det direkta utsläpp från förbränningen av fossilt bränsle i motorn som ger upphov till utsläpp av växthusgaser från avgasröret. Men också utvinningen, raffineringen och transporten av bränslet till macken.

Elbilen, å andra sidan, ger inte upphov till några direkta klimatutsläpp och har inte ens något avgasrör. Däremot så ger även elbilen upphov till indirekta utsläpp från elen som måste produceras för att driva den framåt.

Utsläpp från bensinbil

För att beräkna utsläppen från körfasen har vi använt siffror från Naturvårdsverket gällande den genomsnittliga bränsleanvändningen för bensinbilar i Sverige på 5,8 liter per 100 km och sedan använt oss av Energimyndighetens sammanställning av utsläpp för drivmedel (Bensin MK1). Detta ger ett resultat på 161,30 gram CO2e per km.

Utsläpp från elbil

För att beräkna de indirekta utsläppen under körfasen från en elbil antas en snittförbrukning på 0,195 kWh per km (UCS, 2022), multiplicerat med Naturvårdsverkets rekommenderade utsläppsfaktor för elförbrukning på 90 gram CO2e per kWh. Trots att Sverige har en till största del fossilfri elproduktion, så används faktorn för den nordiska elbörsen Nordpool enligt rekommendationer från tidigare studier. Detta innebär att utsläppen från en elbil som körs i Sverige blir 17,55 gram CO2e per km.

Steg 3. Återvinning och slutfas

När bilens livslängd är över bör en så stor del av materialet som möjligt återvinnas för att minska resursförbrukningen och miljöpåverkan. Ett flertal nya studier och initiativ tittar just nu på hur batterier från elbilar kan både återvinnas och återanvändas till andra områden när det åldras och kapaciteten minskar. Det saknas dock fortfarande tillförlitliga data kring klimatpåverkan från återvinningsfasen för en elbil jämfört med fossilbil. Ju större andel av materialet som återvinns på ett effektivt sätt, desto mindre kan utsläppen från tillverkningsfasen antas bli.

Resultat: elbilen ger en rejäl klimatbesparing

Trots att elbilen har högre utsläpp från tillverkningsfasen till följd av batteriproduktionen drivs den betydligt klimatsmartare än motsvarande bensinbil – med hela 69% lägre klimatavtryck per kilometer. Redan efter cirka 3500 mil, ungefär 3 års körning, har elbilen lönat sig ur klimatsynpunkt. Varje mil efter detta är alltså en ren vinst för klimatet, jämfört med om samma sträcka körts på fossila bränslen.

För att få fram resultatet för vår klimatbesparing i CO2e som presenteras ovan så multiplicerar vi alltså det totala antalet kWh vi har laddat under perioden med snittbesparingen i CO2e per kWh för en elbil jämfört med en bensinbil. I vår beräkningsmodell används delvis prognosticerade siffror på antal kWh och laddstationer baserat på antaganden om vår framtida tillväxt, vilka bygger på vår historiska utveckling. Det kan därför komma att skilja mellan siffrorna som presenteras i våra integrerade Års- och hållbarhetsredovisningar och de som presenteras i vår framåtblickande beräkningsmodell. Vid eventuell diskrepans är det alltid siffrorna i årsredovisningen som gäller.

Energimixens påverkan

Elbilen blir dessutom ännu bättre för miljön med grön el. Ju renare elnätet blir i Sverige och Europa när utbyggnaden av förnyelsebar och fossilfri energi fortsätter, desto mer överlägsen blir elbilen. Detta att jämföra med bensinbilen som kommer att fortsätta ha en stor klimatskada under hela sin livslängd på grund av förbränningen av fossila bränslen. Därför är det också av avgörande vikt att vi snabbt ställer om mot ett fossilfritt energisystem. För att stötta den bredare politiska omställningen är Eways sedan länge medlem i bl.a. 2030-sekretariatet, Power Circle och sedan 2023 även stödföretag till Naturskyddsföreningen.

Men, hur är det med laddboxarna då?

Även om körning och tillverkning av bilen står för den absolut största delen av klimatpåverkan så har givetvis tillverkningen och driften av laddstationer också en påverkan på miljön. För att läsa mer om hur vi jobbar med att ställa krav och driva utvecklingen framåt tillsammans med våra leverantörer, se vår Code of Conduct.